Valborg.

I Uppsala på galej.

I'm a pirate.

Har spenderat kvällen tillsammans med datorn igen. Har hittills plöjt igenom filmerna The Dukes of Hazzard och Crash. The Dukes of Hazzard var bara dålig och Crash försökte vara Short Cuts med ras perspektiv. Jessica Simpson's fantastiska rollprestation i The Dukes of Hazzard var snarlik Mariah Carey's i Glitter, båda har ungefär tre repliker i sina filmer och flyttas runt som om de vore krukväxter. I en scen står yuccapalmen i ena hörnet, i andra bakom en soffa.
Innan kvällen är över ska jag försöka komma igenom Memoirs of a Geisha också.

Desperate housewife.

Då jag ändå hade semester idag passade jag på att öva på mina hemmafru egenskaper.
Iförd mitt ljusblå volang-prydda förkläde med blommor på, har jag ägnat eftermiddagen åt att tvätta ett par maskiner samt bakat en kaka.
En citronindränkt mjuk kaka med glasyr on top.
Trevlig som jag är ska jag ta med den och servera den på mitt jobb i morgon.
Detta trots att de ska sparka mig.

Lägesrapport.

När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster.

I måndags fick alla anställda en kallelse med mail om att vi skulle inställa oss för personal/informationsmöte på tisdagen kl 10.00.
Stämningen sjunker något.
Vi vet att det är dåliga nyheter på ingående.
Tisdag 09.50. Mötet uppkjutet till 13.00.
Stämningen om än ännu lägre.
Tisdag 13.00 Vd inleder mötet med "det här blir inte ett roligt möte".
13.10 Mötet över och vi har just fått information om att det kommer bli personalnedskärningar pga att min avdelning går så jävla dåligt. Vd säger att han vill ha enskilda samtal med oss alla direkt efteråt.
Ca 14.00 Jag går in.
Får en utläggning om processen att säga upp anställda, om turlistor och förhandlingar med fack. Får även information om vilka som kommer vara undantagna denna lista och när alla är uppräknade står bara jag och lönebidrags-tjejen kvar.
Han säger, du ligger ju i riskzoonen.
Du är ju mest drabbad.
Du borde kontata ditt fack. (Hmm, vem kan det vara som måste gå?).
Han säger det blir en till två personer som måste gå.
Jag känner mig ganska säker på att en av dem är jag.
Efter att ha suttit och lyssnat på hans tomprat i vad som känns som en evighet frågar jag om vi är färdiga nu och lämnar sedan rummet 14.15.
När jag kommer ut är den pappalediga kollegan är på besök med sin 13 månaders son, så alla är uppe i varv och fokuserar på barnet. Efter att i princip just blivit uppsagd, känner jag att jag behöver andas lite och även om jag hatar stället, så känner jag mig lite ledsen.
Går in till skrivrummet ett tag för att samla mig lite och tittar på mobiltelefonen.
Ett meddelande och ett missat samtal.
Meddelandet är från mobilsvar.
Lyssnar av det och där är en kvinna från uppsala som svarar på min spontanjobbansökan jag skickat till dem för ca två veckor sedan. Hon säger att jag ska ringa henne och om hon inte hör något från mig så ringer hon upp senare.
Eh?!!

Jag tar telefonen och ringer upp henne.
Hon säger Hej.
De är intresserad av att träffa mig.
De ska rekrytera.
Kan jag komma i morgon.
Eh?!!

Jag säger JA!
Jag är intresserad!
Ja, jag vill träffa dem!
Kan jag komma på torsdag?

Får detaljer, skriver stort vitt hus på min lapp. Känner mig...full? Förvirrad? Omtöcknad?
14.25 Ringer mamma. Svammlar som fan. Hon frågar om det har brunnit för mig. Om hon ska ringa någon. Hon förstår inte vad jag säger.
14.30 Jag går och fikar muffins med alla mina arbetskamrater och barnet.
Förvirrad? Ja.

När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster.

Torsdag morgon åker jag således mot Uppsala. Ipoden slumpar bara fram sköna låtar och solen skiner. Jag letar mig fram till företaget och vid halv tio plingar jag på.
Blir erbjuden kaffe och för första gången sedan i början av oktober dricker jag kaffe. Jag vet inte om det var en helt genomtänkt idé. Plötsligt blev jag manisk och svamlade som fan.

Första gången man är på en intervju fattar man sällan vad jobbet i sig handlar om. Man har fullt upp med att vara trevlig, se avslappnad ut, ta in atmosfären och alla intryck, svara på frågor och försöka förklara sig själv.
"Berätta lite om dig själv."
Så var också fallet på denna intervju.
Jag kan i nuläget inte säga vad jag skulle göra under en arbetsdag. Ingenting hon visade eller pratade om har jag erfarenhet av. Bara nya saker. Det skulle vara som att starta en helt ny karriär.

Allt jag vet är att jag vill ha jobbet.
Och allt på grund av två saker.
De har en anställd kock som lagar frukost och lunch till alla 20 anställda.
De har en gigantisk terass med en gigantisk grill, där kocken brukar grilla åt de anställda på sommaren.

När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster. Eller i det här fallet, en hel terass.

Återkommer snart.

I Uppsala på jobbintervju.

Fyra generationer mönstrat.

Min mamma mailade mig detta foto idag. Det föreställer mig, min mamma, mormor och min gammel mormor.
Min mamma är omkring ett år äldre på bilden än vad jag är nu.
Det är en svindlande tanke.

Paus.

Det är lite mycket i skallen just nu.

Morgonstund...

Klockan är halv fem på morgonen och jag är uppe och kokar gröt.
Vad är det för fel på mig?

WTF.

Sveriges Radios Hitlista är väldigt tragisk just nu.
Av de trettio första platserna härstammar 13 stycken från melodifestivalen: årets artister, från schlager turnéer eller förra året . 3 från programmet Idol. 4 stycken riktar sig mot barn. 2 har med fotbolls VM att göra. Förutom I'm From Barcelona är resten är skit som Pink, Pussycat dolls och Simple Plan. Dessutom är en gammal Spice Girl med.
Suck. Vart är världen på väg?

1. Bwo - Temple Of Love
2. Andreas Johnson - Sing For Me
3. Pimp Diddy - Casanova
4. Chipz - Cowboy
5. Carola - Evighet
6. The Poodles - Night Of Passion
7. Linda Bengtzing - Jag Ljuger Så Bra
8. Caracola - Överallt
9. Rednex - Mama, Take Me Home
10. Rigo - Cool
11. Marie Serneholt - That's The Way My Heart Goes
12. Anna S - Love You Forever
13. Sebastian - Do What You're Told
14. Tomas Ledin - Gilla Läget
15. Magnus Carlsson - Lev Livet!
16. Rihanna - Sos
17. Pussycat Dolls - Beep
18. Helena Paparizou - Mambo
19. Pink - Stupid Girls
20. Björn Kjellman - Älskar Du Livet
21. Melanie C - First Day Of My Life
22. Sandra Dahlberg - Jag Tar Det Jag Vill Ha
23. I'm From Barcelona - Don't Give Up On Your Dreams, Buddy!
24. Simple Plan - Untitled (How Could This Happen To Me?)
25. Patrik Isaksson - Faller Du Så Faller Jag
26. Chipz - Chipz In Black (Who You Gonna Call)
27. Agnes - Stranded
28. Nathalie - We think it's love
29. Bob Sinclar - Love Generation
30. Darin Want - Ya!

Men svara då!

Varför går det inte att få tag på människor då man behöver dom?
Var är alla?

Hypokondritråden IV.

Det verkar inte gå en vecka nuförtiden utan att jag drabbas av någon form av åkomma. Det har varit värkande knän, huvud, hjärtklappningar, näsblod...ja gud vet vad mer.
Denna dag är det mitt högra öra som har lagt av. Det enda som nu hörs är ett dovt sus där inne. Inget annat ljud kommer in.
Märkligt.
Är det så här det är att bli gammal?
Alltid något nytt som krånglar.

Som mamma brukar säga; "Hade vi varit hundar hade de aldrig avlat på oss".

Apropå de två tidigare inläggen.

Ibland är förklaringen inte långt borta.

Shoppat mig lycklig.

Jag glömde skriva om den fantastiska vårjackan jag shoppade i lördags.


Den är grön och väldigt snygg.

Ikea.

Spenderade söndagseftermiddagen bland barnfamiljer och sambo-par på Ikea.

Lyckades som vanligt komma hem med lite nya saker.

Dagens skörd bestod av en flätad korg som får fungera som både hallbord och tvättkorg, två orkidéer samt några nya skålar.

Fördelen med att sambo-handla på Ikea måste vara att man får bärhjälp på vägen hem. Jag han muttra rätt mycket medan jag släpade allt över hägerstensåsen.

I Disney idyllen där jag bor...

But I shot a man in Reno, Just to watch him die.

Fredag kväll i soffan tillsammans med June Carter och Johnny Cash.

Tänk om det blir så...att man möter någon som betyder allt. Men det blir aldrig. Den ena gifter sig. Den andra gifter sig. Men allt finns ändå kvar. Man möts igen flera år senare. Och ingenting har förändrats. För ingenting hade egentligen försvunnit under tiden man var åtskilda. Var åren där emellan bara bortkastade eller behövde man den tiden för att hitta hem?

Och hur länge kan man egentligen vänta?

Muntergök.

Jaha...då var det helg igen då.

Ja, jag är tråkig.

Det har blivit lite kort om inlägg här på sista tiden.
Kan ha att göra med att jag är så förbannat tråkig hela tiden.
Jag vet inte hur länge jag kan komma undan med att bara skriva om hur less jag är på mitt jobb. I och för sig tar mitt jobb en väldigt stor tid av mitt liv. När jag inte är där så klagar jag över det eller så drömmer jag om det på natten.
Och förutom att jobba och sova gör jag inte så mycket annat.
Jag promenerar en massa. Men det händer sällan något spännande på dessa. Möjligtvis att man ser de obligatoriska fyllona stå i buskagen vid Liljeholmen eller som igår då där var massiv aktivitet bland fåglarna (jag har inte ens kunnat hitta någon stackars influensasmittad and ligga där vid standkanten. Det hade i alla fall varit lite spännande...eller?).

Isen hade gått igår. Det hade den inte sist.

Och i morse fick jag kryssa för att inte kliva på daggmaskarna som hade vaknat till liv.

Ja...ni ser.
Livet är spännande värre.

Taggarna utåt.

Är på ett uruselt humör.
Vet inte riktigt vad som kan göra det bättre.
Känner varken för sprit eller godis.
Önskar jag hade en bil. Då skulle jag åkt på utflykt någonstans. Haft picknick och grillat korv.
Kanske tittat lite på havet.

Resumé: Påsk.

Jesus, trodde aldrig att jag kunde känna så här. Att det är skönt att vara tillbaks på jobbet. Kan i och för sig ha något att göra med mina senaste dagar from hell då jag inte gjort annat än att ligga i fosterställnig och må jävligt, jävligt illa. Bakis har jag varit förr, men aldrig så här. Inte kunna äta, inte kunna stå upprätt och huvudvärken! Denna huvudvärk...fy fan.
När jag dag två fortfarande inte kunde äta...och luckorna sakta gick upp för mig, var det bara att krypa tillbaks till fosterställningen och där stannade jag tills igår då jag var tvungen att åka till flygplatsen.
Satte mig på flyget. När planet började rulla önskade jag att jag fått ett säte mot gången då jag insåg att om där kommer en luftgrop, så kräks jag.
Dessutom luktade mannen bredvid mig som någon jag var lite väl närgången med i lördags och genast kom spritsmaken tillbaks till munnen. Sött, sliskigt, äckligt.
Jag är för gammal för sånt här.

Och i morse fick jag beviset för att sprit är djävulens verktyg. Jag har fått hjärnskador. Jag försov mig. Lyckades inte få på mig byxorna. Missade bussen. Och ja...mådde fortfarande illa.
Ångesten ska vi inte ens avhandla här.
Jag är för gammal för sånt här.

Patetisk.

Dagens låt
Kristofer Åström & Hidden Truck - One More Drink

Desillusionerad.

Påsken över. Allt känns bara tomt.
Hade kanske hoppats på mer.
I alla fall en grillkorvning.

060414. Kl 00.55

Åh...

Ledmotiv.

Då bär det av hemmåt igen. Samtidigt som det inte var så länge sedan jag var där sist, så känns det som en evighet sedan.

Dagens låt är därför
Turbonegro - City Of Satan

För övrigt tycker jag väldigt illa om företag som inte låter sina anställda arbeta halvdag dagar före helgdag. Och att sedan komma med förklaringar som att "det fungerar helt enkelt inte på det här stället (att jobba halvdagar)" är bara patetiskt.
Och när man då väljer att för en gångs skull ta ut en, observera EN av sina 18 timmar man har i flexpotten, får man skit för det.
Illa. Så jävla illa.

Min dag så här långt.

R.I.P.

Jag känner mig lite ledsen idag. Inte så mycket för min egen skull som för min mormors.
Min mormor har en tvillingsyster, vi kan kalla henne The evil twin. The evil twin har aldrig varit en speciellt god människa, men ändock min mormors syster.
Mormor har inte alla gånger gillat sin syster, men de har haft sitt speciella systkon/tvillingband i närmare 85 år.
I söndags råkade The evil twin trilla av pinnen. Hon dog i samband med en operation där de skulle undersöka om hon hade kallbrand i tarmarna.
The evil twin har råkat ut för kallbrand en gång tidigare. I samband med att hon slog tån i en tröskel. Envis som gamla människor är gick hon inte till vårdcentralen och plötsligt hade hon fått kallbrand och fick amputera ena benet.
Vem fan får kallbrand nu för tiden? Var inte det något som drabbade soldater i krig förr i tiden?
Nu tog kallbranden inte bara hennes ben utan också på ett sätt hennes liv.

Och det gör mig så ledsen, att tänka på hur min mormor ska känna. Hur det ska kännas att förlora inte bara sitt syskon, utan också den människa som genetiskt är en exakt kopia av sig själv. Man måste bli väldigt medveten om sin egen dödlighet.
Jag blir väldigt medveten om hennes dödlighet.

Jag skulle dö om något hände min bror. Hoppas hon inte känner samma sak.

060412.

Dagens låt
Radiohead - Fake plastic trees

En Puckstång tack.

Det är vår och man börjar bli sugen på glass.
På GB's hemsida kan man minnas sina barndoms glassaffischer.
Jag tror mig minnas somrarna på Smitingen då jag stod och trånade framför den här affischen från 1984. Det var tider det då Tip Topen kostade 6,25 kr.
Men vad var grejen med alla "Puck"-namn.
Puckstång, Lakritspuck, Chokladpuck...1980 fanns där även en Nötpuck.

TNL goes Hip hop/RnB.

Dagens låt
Ghostface killah feat. Ne-Yo - Back Like That

Gårdagens Sthlmsbild.

Igår såg Sthlm ut så här.
Soligt, blått och vackert.
Idag har det snöat. Regnat. Varit dimma. Och snöat igen.

För att citera de två koreanerna vi har på besök på jobbet "Sthlm is horrible".

Trendkänslig.

Expressen skriver att Tv 4 vill göra Let´s dance fast på is. Kända människor ska lära sig konståkning.

Kom ihåg vart ni läste det först.

Bruce Springsteen with The Seeger sessions band.

En blind leder en döv.

Dagens roligaste.

Helgen i bilder.

Tjohoo i byttan!

Då bär det av till Uppsala för sprit och discodans.

Från den tiden då vi inte var bortskämda med tecknad film.

Linus på Linjen

Läget just nu.

• Regn
• Grått
• Tråkig
• Låg
• Hungrig
• Jobbångest
• Förvirring
• Uppgivelse
• Realism
• Pengabrist

Mätt, mättare, mättast.

Jag har en hel jävla pannkaksbaby i magen.
Pannkakstorsdagarna kommer ta knäcken på mig. I alla fall om jag och Demet ska fortsätta tävla i vem som äter flest pannkakor.

1200 spänn fattigare!

Tjohoo Springsteen biljetter bokade!

Längtar!

DeoxyriboNucleic Acid.

Det står mycket i tidningarna om DNA nu för tiden. DNA tester hit och DNA tester dit.
Med jämna mellanrum händer det att folk ringer till mig och mitt jobb och frågar om vi kan göra vissa analyser. En gång var det en kvinna som ringde och lite försiktigt frågade om vi kunde göra en DNA analys från läppstift. Då undrar man var den stackars kvinnan råkat ut för. Jag skulle satsa mina pengar på en otrogen make.

En annan gång var det en gammal kvinna som ville DNA testa sitt barnbarn och undrade om man kunde göra det i smyg.

Givetvis säger vi nej till alla sådana förfrågningar.
Det är inte riktigt vår grej. Även om vi arbetar med samma tekniker som SKL gör.

Vad folk sällan verkar förstå är att man alltid måste jämföra DNAt med något annat.
En databas eller någon form av referens. Man kan inte magiskt köra det på ett instrument och se att det var grannfrun som knullade din man.



En av de märkligare sidorna på internet är Pappa test. Jag har fortfarande inte förstått om det är på riktigt eller inte. Jag skulle dock inte skicka mina pengar dit.

Festivalsommar.

Dåliga nyheter. Mina planer på att spendera alla mina dagar salongsberusad verkar ha stött på hinder. Dagens medicin skriver om en studie där möss fick dricksvatten spetsat med 1 procent alkohol (vilket tydligen motsvarar 2-4 drinkar om dagen för människor), samtidigt som forskarna injicerade alla möss med mus-melanom, så att de utvecklade cancertumörer (kan det jämföras med alla jävla cigaretter folk röker på fyllan månne?) .

Det visade sig att de möss som fått alkohol fick större och nästan dubbelt så tunga tumörer jämfört med en kontrollgrupp. Tumörer hade dessutom betydligt fler blodkärl jämfört med de "nyktra" tumörerna (dvs de tumörer som uppstått hos mössen i kontrollgruppen som bara fått vanligt vatten).
Alltså;

1. jag kanske borde lägga ner mina planer på att konstant vara salongsberusad.
2. tydligen får man cancer av vatten också.

Om allvar och lite snö.

Det känns som om det är turbulenta tider nu. Möten hit och dit som tar udden av roliga saker.
För mycket allvar för att man ska orka tänka på skoj.
Känner mig inte upplagd för allvar idag.
Allt är så enkelt när man har konceptet klart för sig. Just nu vet jag inte.
Orkar inte vara arbetslös, men orkar heller inte vara så jävla trött och allvarlig hela tiden.
Dessutom snöar det.

Om två timmar vet vi mer.
Då är allvaret över.
Eller så är det då allvaret börjar.

Kroppsspråk III.

Dagens u-landsproblem?

Torka.

Fallet beskrivs i tidskriften Psychosomatics.

Dagens medicin skriver om Mr A som uppges ha tagit 40 000 tabletter ecstasy under nio år.
Mr A började knapra när han var 21 år. De första två åren tog han "bara" fem tabletter varje helg. Därefter ökade han konsumtionen till 3,5 tabletter per dag i tre år för att sedan gå upp till hela 25 tabletter per dag i fyra år. Efter att ha kollapsat vid tre olika tillfällen slutade mannen att ta tabletter när han var 30 år.
Enligt läkarna går det inte att vara helt säker på att mannens uppgifter om ecstasy-missbruket stämmer då han lider av minnesproblem efter allt knaprande och mycket av uppgifterna bygger på hans egena berättelser.

Dagens visdomsord.

”Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som är nästan ännu bättre.”

Dilemma.

Bruce springsteen kommer till Stockholm. Biljetterna släpps i övermorgon. Kan inte bestämma mig om jag ska gå eller inte.
Det har alltid varit min dröm att få se Bruce...Med E-street band. Med Sopranos-little Steven och saxofon-Clarence.
Men nu är det i stället Bruce och the Seeger Sessions Band. En kväll av folkmusik, gospel och blues.
Vad göra?
Springsteen eller inte Springsteen, det är frågan.
Och hur kul är det egentligen att gå ensam på konsert?

Plasthandskar på.

Från och med idag arbetar jag med HIV virus, typ I.
Något nytt mitt företag aldrig har jobbat med förut.
Nu vet jag att de försöker ta ihjäl mig. På riktigt.

"Spåren pekar mot Värmland".

Svenskan skyltar på första sidan med att USA:s president George W Bush härstammar från Sverige.
Är inte detta något man bör tala tyst om?

Måndag.

Så. Jävla. Trött.

Kroppsspråk II.

Jag vet inte längre.

Så. Jävla. Låg.

Kroppsspråk I.

Visdom.

Roligare när man är två.

Vi stövlar ut ur taxin, jag slänger åt taxichauffören ett par sedlar, tänker att det är jämnt och sedan är vi hemma. Kommer in, börjar knapra i mig resterna av chilinötterna som står på mitt vardagsrumsbord. Klockan är tre halv fyra någon gång.
Jag är inte nykter, inte min vän heller och efter en tids snurrande så bäddar jag åt henne i soffan och kryper själv ner i min säng. Vi somnar nog rätt fort.
Sedan.
Pling.
Klockan är halv sex och jag är klarvaken.
Försöker intala mig att jag för fan var ute igår och borde vara trött, borde somna om.
Går inte.
Kliver upp, vandrar runt i lägenheten och ser min vän sova.
Avundsjuka.
Insomnia.
Dårskap.
Stress.
Tar mitt täcke och lägger mig i hennes fotände.
Ligger där ett tag.
Sedan somnar jag.
Och sover tungt och tryggt.
Jag sover aldrig så bra som när jag inte är ensam.