Festivalsommar!

I morgon bär det av mot Sthlm igen och på onsdag mot Rättvik, Dalhalla och Sigur Rós. Det kommer bli fantastiskt, så länge det inte regnar.
På torsdagsmorgon går tåget mot Köpenhamn och de närmsta dagarna hittar ni mig på en åker.
Dags för årets camping semester.
Roskilde 2006.

God morgon.

Måtte Djävulen ta personen som den senaste timmen kört trimmer utanför mitt fönster.
Och medan han ändå håller på, utplåna alla jävla måsar som också lever satan.
Vissa försöker faktiskt sova!

Bring it.

Kärlekskrank jag är.

Jag måste sluta se på Veronica Mars nu. Och framför allt måste jag sluta leta fram dessa små tonsatta hångelklipp från YouTube.
Tror inte det är hälsosamt för mig att se på sånt här.
Det känns som att det här kommer att leda till att jag börjar läsa tantsnuskromaner snart.
Står där i kassan på ICA och just när jag ska till att betala lägger jag upp en av de där alla Harlequin böckerna på rullbandet.
Är det dit jag kommit nu.
Från tonårshångel till tantsnusk.

Rashard And Wallace Go To White Castle.

A day at the beauty parlor.

Trött.

Som en klubbad säl känner jag mig idag.
Jag kan inte dricka alkohol längre.

True love stories never have endings.

Ibland blir jag så här.
Sist var det Prison Break.
Jag blev som besatt.
Besatt är nog även ordet nu.
Klockan är just nu lite över två på natten och jag har spenderat de senaste timmarna åt att följa fröken Veronica Mars försöka lösa mordet på Lily Kane.
Fast det var inte så mycket mordet, som hånglet mellan henne och Logan jag ville se.
Vet inte varför vissa saker fastnar. Varför vissa saker väcker mer känslor än andra inom mig. Vet bara att jag inte riktigt kunde vänta tills torsdag för att se dem igen. Så, ett antal timmar senare har jag plöjt säsong ett. Och första avsnittet av säsong två.
Problemet är att avsnitt två fattas. Alltså har jag råkat på ett ofrivilligt stopp.
Lite av ett hinder skulle man kunna säga.
Kanske i och för sig bara är bra...någon gång måste jag ju sova också. Måste skjutsa mamma+man till Midlanda i morgon bitti. Borde alltså sova.
Men damn you internet som inte kan förse mig med säsong tvås andra avnitt.
Jag är inte nöjd än.
Inte nöjd med hur utvecklingen har blivit.
Hoppas på att allt kan gå tillbaks till hur jag vill ha det.
Att "True love stories never have endings."
Eller hur var det nu de sa i Lost.
4, 8, 15, 16, 23, 42

Business as usual?

Idag fick jag mitt livs första brev från en advokatbyrå.
Betyder det att man är vuxen då?

Smitta.

Suck.

Uttråkad.

I'm sick inside.

Shit pommes...Idag var det stora känslor hos Veronica Mars.
Det kan bli för mycket för en kärlekskrank sate som jag.

Poetry is no place for a heart that's a whore.

Dagens låt
Martha Wainwright - Bloody motherfucking asshole

Ja, jag är fucked up II.

Jag har ända sedan i lördags haft lite grejer i huvudet. Man lallar mest bara runt i sin egen lilla värld, men så plötsligt är det någon som planterar ett frö i huvudet på dig och du kan helt enkelt inte sluta tänka på det. Denna var någon helt oväntat, någon jag egentligen inte bryr mig speciellt mycket om, men denna någon satte huvudet på spiken.
Efter att på skoj lekt pojke jagar flicka leken hela kvällen, så kulminerade det hela med en tryckare.
En gammal hederlig mellanstadie tryckare till gamla klassiker som bland annat forever young. När vi intog dansposerna, så erbjöd han sig plötsligt att hålla min väska medan vi dansade. Redan där blev det error i min hjärna. Varför då liksom?
Jag kände hur denna lilla grej, som egentligen bara var snällt, störde mig. Kunde inte riktigt släppa det. Jag kan väl för guds skull bära min väska själv? Nåväl, vi dansade, jag kunde inte någonstans i min tankevärld ta detta seriöst, och det var då jag började fundera över what the hell som var fel med mig. Varför jag inte kan känna något.
Vad som hellst?
Dansen planade ut i någon form av jaha och kvällen var över. Runt omkring stod par som seriöst dansat, upplevt den första magiska kyssen med någon ny och som hade en sådan där magisk kväll/natt. Sådana jag haft många, många gånger...men som nu känns som overkliga drömmar. Saker som aldrig ägt rum.
När det var dags att knyta i hop säcken och sammanfatta kvällen sa han; "Du är nog den mest cyniska människa jag någonsinn träffat. Du är ju helt jävla hopplös".
Vad svarar man på det?
Ja, jag vet?

The Northern Light goes fishing.

Dunken.

Det finns hemkörning och så finns det hemkörning.
Det vanligaste är kanske att du har the munchies och ringer efter en pizza eller en kebabrulle.
Eller så kanske det är en blombukett som som ska levereras.
Eller ett paket från posten.

Igår bevittnade jag hemkörning av sprit (kanske egentligen den enda rätta formen av hemkörning). Flickorna går ner till parkeringen, ena tjejen fortfarande med en handduk i håret. De har med sig sin egen petflaska. Killen i bilen tar fram stordunken och börjar hälla upp.
Strax efteråt sker pengaöverlämningen lite diskret genom att hon sticker in handen genom rutan och lägger sedlarna på instrumentbrädan och till sist varuöverlämningen.
Hemkört.

Flötet.

Jag har tidigare länkat till denna sida. Få saker väcker så många känslor som flötet.

En del tycker det är lite småroligt, andra blir upprörd och en del vill inget annat än att bli full och simma ut till det.

Jag kan rapportera att det i år inte ligger något flöte i nattviken. Det gjorde det nog inte förra året heller. Jag vet inte varför. Men här om dagen då jag var ute på min dagliga springtur, såg jag det helt plötsligt.
Det låg på torra land, mot en husvägg.

Inte ett helt optimalt ställe för ett flöte.

Men ur en berusad synvinkel måste jag säga att det är rätt praktiskt.
Man slipper drunkningsrisken.

Prisa gud, här kommer skatteåterbäringen.

Den senaste tiden har jag funnit mig beroende av några saker. Nej, det är inte öl och chilinötter.
Det är heller inte glass eller polly.
Det är krämer och skönhetsprodukter av olika slag.
Det började för en tid sedan då jag fann den heliga graalen och nej, det var inte Maria Magdalena. Det var en anticellulitkräm som hette NIVEA body Good-bye Cellulite. Jag svär vid Gud att det är den bästa krämen jag varit med om. Min konsumtion av denna kräm når inga gränser! Och varför nöja sig med att smörja lår och bakdel där celluliterna kan tänkas finnas, nej jag smörjer mage, lovehandles, allt! (Utom brösten. Vill inte riktigt bli mindre än vad jag är på just det stället).
Denna mirakel kräm är ett hett tips!
I samma veva som cellulit krämen kom in i mitt liv var min mamma på besök. Med sig hade hon ett prov av en Hugo Boss kräm med sig. Jag gillar ju mina Hugo Boss parfymer, så what the hell, jag provade. Och provade. Och provade. Så vips var jag besatt av ännu en kräm. Hugo Boss Deep Red på väl valda delar av dekoltaget och du luktar ljuvligt.
Och som om inte allt detta var nog så var jag och min vän på Åhléns här om dagen. Bunkrade upp med lite nytt smink och denna dag log shopping gudarna åt oss lite extra, så med oss från Åhléns fick vi varsin påse med trevliga prover. I denna påse fanns mirakelkräm nummer tre.
Biotherms Aquasource. En fuktighetskräm som är som...som om du sköljer ditt ansikte med det friskaste av vatten. Det är lite av en upplevelse. Och för ett numera lite gammalt, glåmigt, utarbetat, trött ansikte, var detta som en vitamin injektion.

Tyvärr tåkade nu mina två provtuber med Deep Red och Aquasource ta slut igår, men tack vare staten som gav mig skatteåterbäringen igår kunde jag ägna mig åt min favorit sysselsättning igår. Att bränna pengar.
Jag köpte alltså två krämer för tillsammans 635 spännas.
Oj.
Lite mycket kanske.
Men what the hell. Ibland måste man ju få unna sig något. Eller?

Efter att visakortet fått jobba lite och jag fått min påse med produkter tittar jag ner i den.
Då ser jag ännu en tub i påsen.
Expediten har lagt ner ännu en provtub. Denna gång Hugo Boss Woman body lotion.
DET TAR ALDRIG SLUT!

Lägesrapport.

Jag försökte ta ett kort på mig själv idag för att visa hur jag fördrivit dagen. Tänkte visa solbrännan...Men alla kort jag tog visade lite för mycket hud och bröst för att det skulle kännas ok. Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att jag börjar bli en badflicka. Det är då jag är som bäst.

Sitter just nu och äter chilinötter och ska ikväll dricka någon öl. Igen. Precis som jag gjort lördag, tisdag, onsdag...Härnta sommar när den är som bäst med andra ord. Och hittills har där inte varit några skandaler heller.
All is good in Härnta.

Som socker.

Ägnar mina dagar åt att sova, springa små turer, sitta utomhus i solen, dricka lite kaffe med mamma, äta rabarberpaj, åka bil med pappa, fiska, se filmer min bror gjort för att sedan sova lite till.
Livet kan vara rätt sweet.

Crazy person.

Jag har nu varit hemma i 23 timmar. Av dem har jag sovit omkring 15.
Återhämtning tror jag det kallas.

Sista dagen var...i linje med de andra dagarna den här veckan.
Vd avslutade med att kalla in mig till sitt kontor, sa att han behövde mina kontaktuppgifter ifall de behövde mig i sommar.
Risken var rätt stor att de skulle kalla in mig.
Suck.
Jag är uppsagd.
Jag är enligt förhandlingar med facket arbetsbefriad.
Jag har inte jour.
Jag ignorerade orden som kom ur hans mun och sa kort bara att jag skulle maila mitt telefonnummer. Detta uppskattades inte av galningen som då säger "att bara så att vi är överrens om detta så kommer jag nog att kalla in dig i sommar".
Och om jag blir det säger han, är risken ganska stor att han då "återtar" uppsägningen, vilket innebär att om jag då vill sluta så måste jag säga upp mig själv och har då tre månaders uppsägningstid.
Så avslutar han det hela med att säga "så bara så du vet kommer du aldrig att kunna börja på ditt nya jobb i uppsala!"

Jag kan inte säga att mannen är psykopat, men han uppvisar ett beteende som är smått galet.

Det bästa kom senare samma dag då företaget skulle "avtacka" mig. Mina kolegor som faktiskt verkar ha uppskattat mig, hade köpt prinsesstårta och present till mig. Och jag visste redan på förhand vilka två som fixat allt. Men i avtackningsögonblicket går min vd och hämtar presenten och så börjar den arme djävulen att hålla ett tal.
Ett tal där han vill önska mig all lycka till i framtiden och hoppas att jag verkligen skall trivas på det nya jobbet och att de ska ta tillvara på mig och min kompetens och hur fantastiskt jag ska ha under de här två månaderna då jag får ha "sommarlov".

Burn in hell you crazy person.

Willy är fri!