lördag, augusti 05, 2006

Jobbigt just nu.

Ännu en dag som inte går så bra. Jag vill bara hem.
Har sovit i soffan hela dagen. Orkar inte vara vaken. Längtar bara hem. Tänker på vad jag normalt brukar göra och känner hur jag saknar allt det.
Stockholmslivet handlar om mångt och mycket om att stå ut. Om att tolerera mycket. Och tillslut har man vant sig. Funderar mycket på om det är så livet ska vara. Hur mycket ska man offra för sitt jobb.
Jag vill vara nära min familj. Vill uppleva vardagen i deras närhet. Grilla korv i skogen.
Det är jobbigt att känna att man är på fel plats.
Känna att man missar så mycket.

2 kommentarer:

Anna Riklund sa...

Av någon anledning halkade jag in på din blogg innan sommaren och har som följt den lite till och från sen dess. Fascinerande att läsa om någon annans liv förstås, och att dessutom faktiskt känna igen sig.

För jag vet det där med att komma tillbaka till sitt liv vanliga liv och inte minnas vad som var grejen med det (familjen i norr, en hel månad där gör stockholmslivet lätt ansträngt nu). Även om det ju kommer tillbaka, börjar kännas på rätt sätt igen efter ett tag, så känns det lika jävligt varje gång.

Northern Light sa...

Precis...Snart har man glömt skogen och vant sig vid att ständigt ha tunnelseende, trängas och småspringa så fort man ska ta sig fram.
Man vänjer sig med det mesta.
Tyvärr.