I like shoes.

För cirka tio år sedan var mina fötter mycket större än vad de är nu. Jag minns att min mamma och jag hade samma träningsskor och hur jag alltid köpte skor i storlek 38-39. Men sedan hände något. Mina fötter började krympa (ja, jag vet, jag är ett medicinskt under).
Nu för tiden ligger mitt spann mellan 35-36,5.
Detta gör att jag så fort det är sko rea kan göra otroliga fynd, för där på rea bordet ligger alltid ett ensamt par i storlek 36.
Idag var inget undantag.

Jag har känt mig lite gnällig senaste tiden, haft otrolig jobb ångest. Och för att lindra smärtan finns bara två alternatid.

1. Choklad.
2. Skor.

Choklad är inte förenligt med att jag försöker vara lite nyttig just nu, så det fick bli skor. Jag bestämde mig för någon dag sedan. Och sedan dess har jag haft den här lyckliga pirr känslan inom mig. På onsdagen skulle jag åka in till stan och köpa ett par skor. Ett par vita vår sneakers.

Hade sällskap med min arbetskamrat Pelle in till stan och han tycker nog att jag är lite märklig som kan bli så uppspelt över tanken på att åka in och köpa ett par skor...men what the hell.

Tog mitt vanliga motionsspår med start på Åhlens. Shopping är faktiskt den bästa formen av motion.
Efter en tid kom jag till ett Stadium.
Och där låg de.

Mina skor.
Och jag har alltid haft en god relation med sko-gudarna.
Och denna gång var inget undantag.
På ett reabord märkt halva reapriset låg mina skor. Med en prislapp där det stod 99 kronor.
Halva reapriset på 99 kronor är...49.50.
49.50 spännas!!!

Haleluja! Haleluja! Haleluja! Haleluja! Ha-le-e-lu-ja!

Då välkomnar vi par...åttio-någonting till skofamiljen. Eller är det nittio?