Takk.

Ibland kan något kännas så intimt att man bara vill ha det för sig själv. Så var det med gårdagens konsert. Det var så vackert visuellt, ljudbilden var så skör, att det bara var för mig. No offence till resten av publikum, men igår spelade de bara för mig. Vissa upplevelser är bara svåra att förklara. För man känner för mycket inombords när det händer.

Jag försökte föreviga känslan genom att köpa en tisha. Den är gul och fin. Och jag har på mig den idag. Det är lite sly och några fåglar på framsidan.



Yours truley hade lyckats fixa fantastiska platser och till höger om oss satt väl "grädden" av musikjournalist kåren, Hrmf, sådana som Fredrik Strage, Håkan Steen och Per Sindling-Larsen. Den sistnämda hade förresten gigantiska skor på sig. Har han så stora fötter eller är det en synvilla då resten av honom är så liten och spinkig?

Förresten så råkade jag nicka till under en låt. Det är första gången det händer. Om jag inte var onykter och inte, inte tyckte det var dåligt, är det då en åldersgrej? Oroväckande i alla fall.