Oh lord, I'm not ready for this sort of thing.

Det finns låtar som man gråter till.
Gråtlåtar.
Sådana som skär i hjärtat så djupt att man inte kan hålla tillbaka tårarna. Jag har många sådana. Att sätta på dem är som att vrida på en kran i mitt inre. Tårarna bara kommer.
Andra låtaar gråter man inte till, men det stora vemodet rullar in och plötsligt känner man sig så där låg. Det finns nog fler sådana än gråtlåtar.

På sista tiden har något förändrats inom mig.
Jag gråter inte längre av dem.
Jag blir inte vemodig.
Jag tycker bara att det är så vackert.
Ibland till och med det vackraste jag hört.
Och jag sitter där på bussen, med min ipod, blundar och bara ler.
För det är det vackraste som finns.
Just där och just då.

Dagens låt:
Counting Crows - Anna begins