Fröken ur.

Klockan är mycket.
Jag borde sova nu.

061006.

Maud Olofsson som vice statsminster. Ja jag säger då det.

Gudadyrkan.

Hej mongo.

Några timmar senare står jag i mitt allra svettigaste esse och lastar in saker till ett renrum, som vi behöver för morgondagens produktion. Helt plötsligt hör jag något som knackar på fönterrutan.
Snygg.
Så klart.
Och jag ser ut så här.


Det ska tilläggas att det inte är jag på bilden utan en random man i glasögon som ser ut att tycka det är väldigt kul att posera i renrumsklädsel.
Själv kände jag mig bara väldigt, väldigt ful...

Amish.

Såg på nyheterna i morse om dödsskjutningen i Amishland.
En kvinna stod framför kameran i sina 1800-tals amish kläder och sa att ingen av dessa barn hade någon aning om vad som egentligen hade hänt. De har aldrig sett på tv, de vet inget om Columbine eller de andra dödsskjutningarna som hänt den senaste veckan/månaden.
De är helt clueless till hela fenomenet.
Hell, de har ju en crimelevel på nästan noll i amishland.
Ett vansinnesdåd måste te sig så mycket mer vansinnigt om du aldrig sett något liknanade tidigare.
Kan tänka mig att resten av världen inte känns så lockande för dessa ungdomar just nu.

Rumspringa får vänta.

På min fritid tycker jag om att...

Besökte IKEA igår. Köpte en massa lull lull (för att citera Simon från Från koja till slott). Det var roligt.
Men nu måste verkligen shoppingspreen vara över.
Annars tror jag min mamma hade en poäng när hon sa att jag inte skulle kunna hantera så mycket pengar och att jag nog behövde en förmyndare.
Hon funderade på att ansöka.

Analys.

I morse åkte stormössan fram. Och vantarna. Slutsats, indiansommaren är över. Hösten är här.

Veckoformen so far.

Dagens första miss var att inte ta mössa och vantar på sig när jag cyklade till jobbet i morse. Ska försöka komma ihåg det tills i morgon.
Kanske behövs en tjocktröja till också.
Jag skriver första miss, för jag misstänker att det kommer komma många fler misstag idag. Det känns som så och det är ju också måndag. Måndagar brukar inte riktigt gå som man vill.
Jag förstår inte riktigt hur jag ska överleva tills det blir helg igen...men det är väl bara att stå ut.
Jag är galet trött idag, trots att jag sov nio timmar inatt. Eller kanske just på grund av att jag sov nio timmar i natt. Ibland blir det för mycket av det goda. Men det var skönt. Åh så skönt.
Humöret börjar vända uppåt också efter den lilla svackan jag plötsligt befann mig i. Börjar skönja ett mönster i de där dalarna. Ett månatligt sådant.

Dimman ligger över Uppsala denna morgon.
Det är höst och det är morgon.

Knäppgök jag är.

Jag vet inte vad som händer med mig. Jag håller på att förvandlas till ett emotionellt vrak. Ibland kommer det över mig. I situationer då jag egentligen är glad och yster, kan jag bara bli så förbannat sorgsen.

Det är tomtarna på loftet som spökar.
Och det som gör mig så förvirrad är att jag inte längre vet vad som kan göra det bättre. Jag har för länge sedan gett upp drömmen om att det ska bli verklighet. Så nu önskar jag nog mest att det bara kunde försvinna. Att känslorna inte längre ska finnas där.

För det är inte så att jag hoppas längre.
Jag bara har dem i mitt system.
Inom mig.